Covid-19 raserar Afrikas ekonomier

Peter Eriksson och Ban Ki-moon: 150 miljoner människor riskerar förlora sitt levebröd

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

De ekonomiska biverkningarna av covid-19 kan visa sig farligare än själva sjukdomen för Afrika. Det är endast genom en helhetsinriktad metod som angriper kontinentens många utmaningar som Afrikas framtid kan tryggas, skriver Ban Ki-moon och Peter Eriksson.

Foto: TT, LOTTE FERNVALL

De ekonomiska biverkningarna av covid-19 kan visa sig farligare än själva sjukdomen för Afrika. Det är endast genom en helhetsinriktad metod som angriper kontinentens många utmaningar som Afrikas framtid kan tryggas, skriver Ban Ki-moon och Peter Eriksson.

DEBATT. Afrika gör tappra insatser mot pandemin, men de ekonomiska biverkningarna av covid-19 kan visa sig farligare än själva sjukdomen. Det är endast genom en helhetsinriktad metod som angriper kontinentens många utmaningar som Afrikas framtid kan tryggas.

Samtidigt som viruset sprider sig över den afrikanska kontinenten växer olika innovativa initiativ fram för att förbättra hälso- och sjukvårdssystemen. Mobilappar riktade till jordbrukare som annars skickar väderprognoser och priser inom jordbruket används nu också för att sprida information om hur man undviker att smittas av covid-19.

I Sydafrika samarbetar regeringen med den privata sektorn för att tillverka 10 000 ventilatorer. I Kenya och Ghana har textilfabriker ställt om sin produktion och tillverkar nu skyddsmasker och skyddskläder.

Men trots en god samarbetsvilja och hälso- och sjukvårdsystemens ansträngningar växer antalet covid-19-fall snabbt över hela Afrika. Och de ekonomiska efterverkningarna är oroande.

Det är uppenbart att pandemin slår olika hårt mot rika och fattiga, inom och mellan olika länder. Den redan sårbara kontinenten är på väg mot sin första recession på 25 år och cirka 150 miljoner människor riskerar att förlora sitt levebröd, enligt studier av konsultbyrån McKinsey.

Som en följd pressas miljontals allt mer av hunger och fattigdom. Detta riskerar att leda till nya migrationsvågor, konflikter och fler brott mot mänskliga rättigheter.

Dessa direkta och indirekta skadeverkningar kommer inte bara påverka Afrika, utan även resten av världen.

Dagens kris visar att ett starkt stöd från det internationella samfundet är avgörande för en rättvis och motståndskraftig värld. Vi vet att den tilltagande klimatkrisen kommer att pröva oss igen. Nya prövningar som kommer att vara än mer omfattande och där mycket kommer att stå på spel väntar runt hörnet.

När pandemin slog till agerade vissa ledare som att det fanns ett val mellan att bekämpa covid-19 eller skydda människors levebröd. Samma tankesätt ställer ekonomisk tillväxt mot klimatskydd, eller begränsade koldioxidutsläpp mot anpassning till uppvärmningseffekten som koldioxidutsläpp har på världens temperaturer.

Sanningen är att alla dessa utmaningar är tätt sammanflätade och måste tas itu med samlat, snarare än att ställas mot varandra.

Vår hälsa, vårt klimat och våra ekonomiska kriser är sammanknutna. Nu öppnar den internationella organisationen Global Center on Adaptation (GCA) sitt första afrikanska kontor i Abidjan i Elfenbenskusten.

För att öka motståndskraften mot klimatförändringarna arbetar GCA efter en helt egen metod som inbegriper att sprida god praxis från hela världen och därefter anpassa denna till lokala behov.  

Ett av de första initiativ som GCA med svenskt stöd kommer att lansera i Afrika är att förbättra tillgången till digital klimatrådgivning för jordbrukare och deras tjänsteleverantörer.

Jordbruket är enligt många den sektor som är mest sårbar för klimatförändringarna i Afrika, och redan i dag är kontinenten utsatt för otaliga återkommande risker vad gäller tryggad livsmedelsförsörjning och utkomstmöjligheter i jordbruket.

En bra klimatriskhantering är beroende av hur bra och hur spridd den digitala klimatrådgivningen är, och med tanke på det omfattande behovet behöver sektorn digitaliseras så snabbt som möjligt.

Den samarbetsvilja som bär upp åtgärderna mot covid-19 behöver hållas vid liv långt efter att pandemin tyglats, så att Afrikas ekonomier och samhällen får tid att läka och återhämta sig.

Afrika och det internationella samfundet besitter både kunskaper och resurser för att hantera kontinentens många utmaningar, men framsteg och trygghet kan endast åstadkommas genom metoder som ser till helheten.

Peter Eriksson, Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete och medlem i styrelsen för Global Center on Adaptation (MP)
Ban Ki-moon, FN:s åttonde generalsekreterare och ordförande för Global Center on Adaptation

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE

ÄMNEN I ARTIKELN

Källa: Aftonbladet