Sofie, 24, fick nya lungor – nu är hon sjuksköterska

I de sydsvenska tidningarna har Sofie Schmidt, 24, från Staffanstorp varit ett förhållandevis välkänt namn. Genom åren har det skrivits en rad reportage om hennes kamp mot cystisk fibros – främst i tidningen Skånska Dagbladet, där Sofie tidigare även bloggade om sin lungsjukdom.

Men de senaste åren har det varit ganska tyst – även om mycket har hänt.

– Jag har pluggat till sjuksköterska och blev klar i januari. Den sista mars började jag arbeta på en geriatrikavdelning i Lund, berättar Sofie, när Kvällsposten ringer upp sex år efter den senaste intervjun i tidningen.

Var det en självklart för dig att du skulle arbeta inom våren? 

– Alltså, jag började känna att det var något för mig när jag var liten. Jag blev lite fast för vården redan då, och började känna att det hade varit kul att få ge andra samma hjälp som jag själv har fått.

Till en början arbetar Sofie omkring 75 procent. För även om hon genomgått en avancerad lungtransplantation och mår mycket bättre så lever hennes sjukdom ändå kvar. Efter en lång arbetsdag kan hon därför bli ganska trött.

Men i framtiden stänger hon inga dörrar för att utöka arbetsbelastningen. 

– Jag känner ingen med min sjukdom som orkar jobbar hundra procent. Sedan har jag haft lite problem med bensmärtor och att jag blivit trött. Jag märkte när jag hade praktik, då kom jag hem från jobb, la mig och orkade inte göra något mer den dagen, säger Sofie. 

– Då är det bättre att börja på 75 procent och sedan utöka om jag orkar med det. Men så här långt känns det bra. 

Skånska Dagbladet var först att berätta om Sofie Schmidts nya tillvaro – åtta år efter lungtransplantationen.

Fakta: Cystisk fibros

Cystisk fibros gör att det slem som finns på kroppens slemhinnor är tjockare och segare än det egentligen ska vara.

Sjukdomen påverkar framför allt lungorna och mag- och tarmkanalen och upptäcks ofta tidigt. De allra flesta får sin diagnos innan de är tre år gamla.

Ofta fungerar inte matsmältningen som den ska hos en person med cystisk fibros. Detta eftersom bukspottkörtelns enzymer inte når fram till tarmarna. 

Cystisk fibros är en livslång sjukdom – men det finns numera behandlingar som gör att besvären lindras. 

Källa: 1177 

Tillhör riskgrupp för covid-19

På geriatrikavdelningen där Sofie arbetar får äldre personer över 65 år vård. Det handlar främst om patienter som har flera kroniska eller akuta sjukdomar på samma gång, och som kan behöva vård i flera dagar.

Med andra ord står Sofie än så länge utanför den periodvis hektiska coronasjukvården. 

Men det kan hända att patienter med misstänkt covid-19 kommer in till geriatrikavdelningen också. Då gäller det för Sofie att vara extra försiktig – förutom cystisk fibros lider hon också av diabetes, och tillhör därför en riskgrupp.

Sin unga ålder till trots. 

– Jag har ett intyg som säger att om vi får in en patient med misstänkt corona får jag inte arbeta med den patienten. Så det finns en viss säkerhet på jobbet, säger Sofie.

– Men även om jag tillhör riskgrupp kan jag ju inte veta hur pass illa det hade slagit mot mig. 

Sofie Schmidt i samband med att hon i januari tog sin examen.Foto: Privat
En sista bild på Sofie Schmidt innan hennes lungtransplantation. På bilden väntar hon på den taxi som körde henne till sjukhuset.Foto: Privat

”Då blev jag sämre” 

Själva sjukdomen – cystisk fibros – drabbar runt 20 och 25 nyfödda svenskar varje år. 

Sjukdomen är livslång och ärftlig. 

Konkret innebär cystisk fibros att det slem som finns på kroppens slemhinnor är tjockare än normalt. 

Det låter kanske mindre skrämmande – men leder ofta till att den drabbade behöver nya lungor. Vanligtvis när de är runt 30-årsåldern.

Betydligt tidigare än så för Sofie.

– När jag var liten höll jag på med en massa sporter och tränade varje dag. Sedan märkte jag när jag blev tonåring att jag inte orkade lika mycket längre, jämfört med andra i min ålder, säger hon.

– Sedan fick jag två dåliga bakterier i lungorna som bara smittar mellan patienter med cystisk fibros. Det var då jag blev sämre och sämre, med mycket sjukhusbesök och antibiotikakurer. 

”Kändes jobbigt när jag vaknade”

Den allra första lungtransplantationen genomfördes i USA 1963 – men mottagaren, en fängelsefånge med lungcancer, dog efter bara 18 dagar.

Sedan dess har utvecklingen gått snabbt framåt och numera utförs lungtransplantationer på två sjukhus i Sverige, däribland i Lund sedan 1990. 

Hur var det att vakna upp där, hösten 2012 med nya lungor?

– Det var en helt ny upplevelse. Jag var ju van vid mina kassa lungor, så det kändes inte jobbigt för min del att bara kunna ta små och korta andetag, säger Sofie Schmidt, och fortsätter:

– När jag kunde börja andas djupare kändes det konstigt i början. Det var en rätt jobbig upplevelse när jag vaknade, men jag blev van ganska snabbt och hittade en bra teknik. Det kändes bättre redan dagen efter operationen.

Framtiden då?

Jo, den kommer åtminstone vara inom vården. 

Sofie känner sig något skoltrött, men tänker framöver läsa vidare på en specialistutbildning. Troligtvis inom geriatrik.

– Sedan operationen har jag inte haft några komplikationer alls. Allt har bara rullat på jättebra för min del. Det har varit underbart, avslutar Sofie.

LÄS MER: Lungsjuka Sofie, 17, fick helt nya lungor

LÄS MER: Lars Klint: I går tog jag ny kontakt med Sofie för att se hur det gått

SE FLER NYHETER FRÅN SYDSVERIGE:

Källa: Expressen